Skogsordlista

A

Allemansrätt Varje medborgares rätt att röra sig i naturen till fots eller på skidor samt att plocka bär eller svamp, oberoende av markens ägande- och besittningsrätt. Att röra sig med motorfordon, göra upp eld eller skada naturen omfattas inte av allemansrätten. Allemansrätten är begränsad i bland annat naturparker.

Anskaffningspris Priset som virkesköparen betalar till skogsägaren. I anskaffningspriset ingår virke samt avverkning och närtransport.

Anmälan om användning av skog Förhandsanmälan till Skogscentralen om avverkning av skog. När det är fråga om förnyelseavverkning anmäls även åtgärder för förnyelse av skogen efter avverkningen. Skogsägaren ansvarar för att göra en anmälan om användning av skog.

Aptering Fastställande av kapställen på trädstammen. Enligt virkesköparens mått- och kvalitetskrav delas trädet in i olika virkesslag, t.ex. stock, fiber, timmerstock.

Arbetsmätning Mätning av mängden avverkat virke för löneutbetalning.

Avgång Mängden stamvirke som avlägsnats från skogen under en viss tidsperiod.

Avkvistning Borttagning av grenar från stam antingen i samband med avverkning eller från stående träd (se stamkvistning).

Avverkningsavtal Se avverkningskontrakt.

Avverkningskontrakt Säljaren av virke överlåter genom avtal till köparen rätten att fälla träd i sin skog (försäljning på rot).

Avverkningsmognad Utifrån skogens ålder, trädbeståndets beskaffenhet eller skogens täthet kan man bestämma när det är lämpligt att göra en gallring eller förnyelseavverkning i skogen.

Avverkningsplan Den planerade virkesmängden för avverkning inom ett visst område under en viss tidsperiod.

Avverkningsrester Grenar och toppar som sorterats av träd som fällts i samband med avverkningen.

Avverkning Tillverkning av virke som omfattar fällning, sortering och kapning till virkesslag samt uppsamling av kapat virke. Avverkningen kan utföras av en skogsarbetare eller med en skördare.

Avverkning av överstånd Avverkning där träd från föregående trädgeneration avverkas från beståndet, till exempel fröträd.

Avverkning i fröträdsställning Den förnyelsemogna skogen avverkas så att 50-150 träd av god kvalitet lämnas kvar per hektar. Dessa fröträd producerar fröer till det område som ska förnyas, och därifrån börjar en ny trädgeneration. Området förnyas på ett naturligt sätt.

Avverkning i skärmställning Det förnyelsemogna granbeståndet avverkas så att 100–300 träd per hektar lämnas kvar. Avverkning i skärmställning syftar till granens naturliga förnyelse med hjälp av träd som skyddar plantorna.

B

Barrotsplanta Trädplanta som använts i skogsodling och vars rotsystem är bart jfr. klumprotsplanta.

Bestånd i fröträdsställning Ett bestånd av fröträd som lämnats kvar efter avverkning som syftar till naturlig förnyelse.

Bestånd i skärmställning Ett bestånd som lämnats kvar efter avverkning av gran som syftar till naturlig förnyelse.

Beståndsvårdande avverkning Se gallring.

Biodiversitet Naturens biologiska mångfald. I begreppet ingår mångfald mellan och inom arter samt variationer i antalet och strukturen hos olika livsmiljöer.

Brösthöjd Med brösthöjd avses 1,3 meters höjd över marken eller trädets rothals. Mätaren används vid olika bedömningar av trädbeståndet, t.ex. brösthöjdsdiameter eller -ålder.

Brunnsröjning Plantskogsvård, där vegetation som hindrar tillväxten avlägsnas runt träd som odlas, oftast lövträd. Vid brunnsröjning avlägsnas vegetationen endast inom en radie på cirka en meter runt trädet. Jfr. röjning.

C

Certifiering Se skogscertifiering.

D

Dikeshögläggning Jordbearbetningsmetod som används vid skogsförnyelse på mark som är känslig för vatten. Låga diken grävs i förnyelseområdet. Jordmassor från diken görs till högar där trädplantor planteras.

E

Energivirke Virke för produktion av värme och el. Till exempel grenar, toppar, stubbar samt gallringsträd som ska skördas från ung skog.

F

Fabriksmätning Mätning av virke antingen i anslutning till träförädlingsanläggningen eller på en separat mätstation. Mätresultatet kan användas som grund för virkeshandelns avgifter.

Femårig skogsbruksplan En skogsbruksplan som omfattar fem år och beskriver skogens tillstånd samt planerade åtgärder.

Finansiering av hållbart skogsbruk, Kemera Lag som föreskriver om finansiering som samhället beviljar för skogsvårdsarbeten som fastställs i lag. Storleken på stödet varierar mellan arbetsslag och finansieringszoner.

Fjärrtransport Transport av virke från vägkanten till fabriken. Virket transporteras vanligen med lastbil, tåg eller flottning.

Fläckhögläggning Jordbearbetningsmetod som används vid skogsförnyelse, där man bryter ned humusskiktet på markytan med en grävmaskin och tar fram mineraljorden fläckvis. Jorden från fläcken vänds och packas intill fläcken till en hög där trädplantan planteras. Lämplig för bördiga jordar.

Fläckmarkberedning Jordbearbetningsmetod som används vid skogsförnyelse, där man bryter ned humusskiktet på markytan med en grävmaskin och tar fram mineraljorden fläckvis. Trädplantor planteras eller frön sås på fläcken. Lämplig för grova jordar.

Förhandsröjning Träd med liten diameter fälls innan skogen förnyas eller gallras för att underlätta avverkningen av trädbeståndet.

Förna Ett lager på markytan som består av löv, grenar, barr etc. som fallit ner från träd och buskar.

Förnyelse Förnyelse av skog, dvs. att skapa en ny trädgeneration, antingen naturligt eller genom odling.

Förnyelseavverkning Avverkning av förnyelsemogen skog, vars syfte är att få en ny trägeneration i området, antingen naturligt eller genom odling. De metoder som används är kalhygge, avverkning i fröträdsställning, avverkning i skärmställning samt teghuggning. Man använder även benämningen slutavverkning.

Förnyelsemognad Skogen är i ett sådant utvecklingsskede att den kan avverkas och en ny trädgeneration grundas i dess ställe. Förnyelsemognad konstateras på basis av trädens tjocklek, ålder och tillväxtförmåga.

Förnyelse av skog Se förnyelse.

Försäljning på rot Säljaren överlåter vid försäljning på rot genom avverkningsavtal till köparen rätten att fälla och transportera bort de överenskomna träden från skogen.

Första gallring Den första avverkningen som görs i skogen producerar också säljbart virke. Den första gallringen görs när trädbeståndets övre höjd är 10–14 meter beroende på trädbeståndets täthet och bördighet.

G

Gallring Åtgärd i ung skog eller produktionsskog, där en del av trädbeståndet avlägsnas. Beståndets tillväxt koncentreras till de kvarstående träden och trädens värde ökar. Gallring görs 1–2 gånger per omloppstid.

Gallringsmogen skog Trädens utvecklingsskede, där den optimala tillväxten för trädbeståndet kräver att beståndet gallras. Gallringsmognad fastställs på basis av trädens höjd, diameter och antal träd.

Granbarkborre Insekter som tillhör underordningen vivlar (ordning: skalbaggar) och familjen barkborrar. Barkborrarna borrar gångar mellan barken och veden och lägger ägg i barken. Deras näringsgångar bryter sönder savhålorna, vilket hindrar att trädet får vatten och näring, och till sist förtvinar trädet.

Grot Gräns och toppar från träd. Grot används för produktion av värme och el.

H

Halvnaturlig skog Skog som förnyats naturligt men som skötts med olika skogsvårdsmetoder.

Humus Blandning av delvis nedbrutna växtrester och andra organiska substanser i markens övre skikt, vilken bildas genom nedbrytning av förna.

Hygge Förnyelseområde där skogen har avverkats.

Hyggesbränning Förnyelsemetod, där humusskiktet bränns för att ge nya plantor en fördel att växa. Vid bränningen förökas även fröna från många trädslag och tillgången på näringsämnen ökar. Metoden ökar skogens biologiska mångfald och skogarnas naturvärden.

Höggallring Åtgärd i ung skog eller produktionsskog, där de största och grövsta träden avlägsnas. Det är en gallringsmetod som inte stöds av hållbart skogsbruk.

Högskärm Bestånd i skärmställning med ett högt antal träd.

Högskärmsavverkning Avverkning där det lämnas 250–300 träd per hektar.

K

Kalhygge Förnyelseområde där den förnyelsemogna skogen har avverkats helt. Kalhygge som förnyelsemetod används när förnyelsen sker genom odling.

Kantzon Skogszon i kanten av ett förnyelseområde som lämnas opåverkad i samband med avverkningen. Med kantzoner avses till exempel trädbestånd vid vattenområden och skyddszoner i kanten av livsmiljöer som är viktiga för arter som lever i skogen.

Kemera Se Finansiering av hållbart skogsbruk.

Klumprotsplanta Trädplanta som använts i skogsodling och vars rotsystem finns kvar i en skyddande klump av jord.

Kvistning Avlägsnande av kvistar och grenar från en trästam vid avverkning. Kvistning kan också ske från stående träd.

L

Leveransvirke Avverkat och kapat virke som levereras till träförädlingsfabriken eller en annan plats som köparen och säljaren kommit överens om. Köparen svarar för transporten.

Lönsamhetsavverkning Avverkning där man avverkar endast träd som ger en ekonomisk nytta.

Lågskärm Bestånd i skärmställning med ett lågt antal träd.

Lågskärmsavverkning Avverkning där det lämnas 100–150 träd per hektar.

M

Markberedning Jordbearbetningsmetod som används vid skogsförnyelse, där humusskiktet avlägsnas för att få fram mineraljorden. Markberedningen ger fröna och plantorna en bättre start i tillväxten. Till exempel hyggesplöjning, harvning, fläckmarkberedning, högläggning och fläckhögläggning är markberedningsmetoder.

Miljöersättning En markägare kan ansöka om miljöersättning för att skydda ett miljövärde på fastigheten. Förutsättningen är att ett sådant värde hotas av åtgärder.

Mår Se torvmark.

N

Naturlig förnyelse Ny trädgeneration bildas från frön från träd på förnyelseområdet eller från rotskott eller stubbskott. Den naturliga förnyelsen tryggas genom att lämna fröträd och skärmträd i förnyelseområdet eller genom hyggesbränning.

Naturvård Verksamhet som syftar till att skydda och vårda miljöns biodiversitet.

O

Odlingsförnyelse Förnyelseområde planteras eller besås med frön från träd som är odlade i plantskola.

P

Pålskog En ung skog där trädens diameter är liten i förhållande till deras höjd. Träden är höga, smala och sköra.

Plantbestånd Förnyelseområde där en ny trädgeneration har planterats.

Plantförnyelse Se odlingsförnyelse.

Plantskogsvård Vård av plantskog, där oönskade trädslag och svaga träd avlägsnas från plantskog för att ge plats åt önskade plantor att växa.

Produktionsskog Skog som vårdas med målsättningen att trädbeståndet i första hand ska ge en ekonomisk avkastning.

R

Regenerering Se förnyelse.

Röjning Åtgärd i plantbestånd, där en del av trädbeståndet avlägsnas. Beståndets tillväxt koncentreras till de kvarstående träden och trädens värde ökar. Den första röjningen görs när trädbeståndet är 1–2 meter högt och den andra röjningen när trädbeståndet är 5–7 meter högt.

S

Samlingsvirke Avverkat och kapat virke som samlas på en viss plats, till exempel i närheten av skogsvägen.

Sediment Material som avsätts på markytan eller på havs-, sjö- eller älvbotten genom vatten- eller lufttransport.

Skogsbilväg Väg som byggs för skogsbrukets behov. Genom att bygga skogsbilvägar kan virkesdrivningens när- och fjärrtransport ordnas på ett ändamålsenligt sätt och trafiken skonsamt och effektivt leda bort från området.

Skogsbruksplan Plan som beskriver skogens tillstånd och planerade skogsvårdsåtgärder. En plan görs för en skogsfastighet för 10 år åt gången. Den innehåller en målsättning för vården av skogsfastigheten och en utredning av virkesuttag.

Skogscertifiering System med hjälp av vilket en markägare kan visa att hans skogsbruk är ekologiskt hållbart och att skogens sociala och ekonomiska värden beaktas. Det finns två system i Finland: PEFC och FSC.

Skogscentrum Regionala centra som hör till skogscentralen, med uppgift att stödja och övervaka skogsbruket i respektive region.

Skogscentralen Myndighet som övervakar och främjar skogsbruket i Finland. Verksamheten styrs av jord- och skogsbruksministeriet.

Skogsförvaltning Planering och genomförande av åtgärder för att bibehålla och förbättra skogens tillstånd och värde.

Skogsodling Se odlingsförnyelse.

Skotare Maskin som används för att transportera virke från avverkningsplatsen till vägkanten.

Skyddszon Zon av skog som lämnas opåverkad för att skydda livsmiljöer eller arter som är viktiga för biologisk mångfald. Skyddszoner kan finnas vid vattenområden, i kanten av hyggen eller runt livsmiljöer med särskilt värde.

Slutavverkning Se förnyelseavverkning.

Spontan förnyelse Förnyelse som sker utan mänsklig inblandning, där en ny trädgeneration bildas från frön som sprids naturligt, eller från rotskott eller stubbskott.

Stormfällning Fällning av träd som orsakas av stormar. Stormfällningar kan vara stora och ha stor inverkan på skogsekosystemet.

Ståndortsanpassning Anpassning av skogsbruksåtgärder till ståndortens förutsättningar, såsom jordmån, klimat och hydrologi.

Ståndortsindex Mått på skogsmarkens produktionsförmåga, baserat på trädens tillväxt och höjd.

Svårföryngrad skog Skog som är svår att förnya på grund av dess ståndorts- eller beståndsegenskaper.

Svältrot Rot som är starkt förtvinad, vanligen orsakad av konkurrens med andra träd eller svårigheterna att växa i en ogynnsam ståndort.

T

Timmer Trädstammar som används för trävaruproduktion. Timmer sorteras i olika kvalitetsklasser och dimensioner beroende på användningsområde.

Torvmark Jord med ett tjockt lager av organiskt material, främst bestående av delvis nedbrutna växtrester. Torvmark är ofta fuktig och kan vara svår att använda för skogsbruk.

Trakthyggesbruk Skogsbruksmetod där skogen avverkas i stora hyggen och förnyas genom plantering eller sådd. Metoden är vanlig i Norden.

Trakthyggesbruk Se förnyelseavverkning.

Trakthyggesmetoden Skogsbruksmetod där skogen avverkas i stora hyggen och förnyas genom plantering eller sådd.

Trädbestånd Grupp av träd inom ett visst område. Trädbestånd kan bestå av träd av samma art eller olika arter.

Trädskikt Skikt av träd i en skog, vanligen det översta skiktet.

Trädslag Typ av träd, till exempel tall, gran eller björk.

U

Ungskog Skog som är mellan röjningsskede och gallringsmogen. Trädens höjd i ungskog är 5–7 meter beroende på ståndortens bördighet.

Utglesning Se röjning.

V

Vattenskyddszon Se skyddszon.

Virke Trädstammar som avverkats och bearbetats för användning i olika träprodukter. Virke kan vara sågat, hugget eller i annan form.

Väggträd Träd som lämnas kvar vid avverkning för att skydda mot vind och ge skydd för andra träd och växter.

Vägtrumma Rör som placeras under en väg för att leda bort vatten från vägområdet och förhindra erosion och skador på vägen.